Hej allesammans från sjukstugan...

 

Tänkte att jag skulle försöka bjuda er på ett litet livstecken från denna sidan skärmen... Ja, jag är fortfarande sjuk tro det eller ej! Det här är seglivat som bara den, och helt ärligt det värsta jag varit med om i sjukdomsväg hittils! Jag kan inte ens minnas att jag led så här mycket när jag för ca 15 år sedan hade körtelfeber i en månad, men visst, minnet kan ju så klart svika med tiden också.

Hursom, så mår jag verkligen inte bra. Igår, efter en hel vecka hemma så tog jag mig ur huset för första gången för att ta mig till vårdcentralen. Dels för att jag är tvungen att ha ett läkarintyg efter en veckas sjukdom, men även för att be på mina bara knän om de på något sätt inte kunde hjälpa mig, ens lite. Läkaren konstaterade det jag redan visste; en extremt elak virusinfektion, och det är ju inte så mycket man kan göra åt de där förbaskade virusen tyvärr. Jag fick dock ett läkarintyg med sjukskrivning veckan ut, och recept på hostmedicin och dundernässpray för att förhoppningvis kunna sova. Saken är nämligen den att jag inte sovit sen i måndags, förra veckan! Jag har sovit max en halvtimme i stöten, ett par gånger per natt i över en veckas tid, så jag börjar bli desperat vid detta laget... Oftast är det den extrema hostan som spökar, eller det faktum att jag varit totaltäppt i näsan de sista dagarna, utan uppehåll. Är det inte näsan och halsen så är det antingen feberfrossningar, eller febersvettninngar. Ja, de liksom löser av varandra för att loopa tillbaka om och om igen. Inatt, för första gången på en vecka, kunde jag sova ett par sammanhängade timmar åt gången innan jag vaknade mellan gångerna i alla fall, tack vare det nya nässprayet och hostmedicinen. Halleluja!

 

Som ni kanske kan läsa mellan raderna så har jag varit i zombietillstånd här hemma i veckas tid. Ockuperat ena änden av soffan natt som dag, så det nu känns som att den formats efter mig. Suttit där tyst och tittat på tv. Ja, tyst, för min röst tappade jag nämligen dag 2 i allt detta, så jag har inte kunnat säga ett ord sen dess, och kan fortfarande inte prata för den delen. Barnen har så klart tyckt att mamma varit jättetråkig som bara sitter i soffan hela tiden men ändå varit ganska duktiga på att låta mig vara i fred faktiskt. Nu har även min son dock fått feber och hosta, så vi får se var det leder...

 

Nåväl, nu får det definitivt vara nog om den saken för denna gången tänker jag. Raskt över till maten istället. Här hemma har jag varken lagat eller ätit mat på en vecka, men jag har ett välfyllt akriv som tur väl är, så nog ska jag kunna ge er ett gott vardagstips i alla fall! Vad sägs om en gryta? En god och värmande gryta så här mitt i vintern när snötäcket ligger tjockt över gräsmattorna. En gryta där både fläskfilé, champinjoner, bacon och potatis får samsas, allt-i-ett. Minimal ansträning, minimal disk, maximal matglädje för hela familjen!